Har just hängt tvätten efter att ha tittat klart på "lyckan, kärleken och meningen med livet" med Julia Roberts.
Jag är verkligen helt tagen av filmen då den verkligen träffade i hjärtat på mig! Jag har verkligen känt att jag tappat bort mig själv på slutet. Det är så lätt att falla in i rollen som "bara" mamma till hedvig, det är ju inte så bara utan självklart helt magiskt och det är ju just det som gör det så lätt att tappa bort sig själv!
Filmen gav mig helt klart en tankeställare om hur viktigt det är att jag inte glömmer bort mig själv! Utan håller fast vid och utvecklar den jag är.
Dags att sova
